Varför går det aldrig ihop?
Jag har alltid varit förundrad över de samhällsekonomiska kalkylerna som görs när vägar, järnvägar och övrig infrastruktur ska byggas, skulle vara spännande att få veta om något projekt någon gång hamnat på plus.
Att så många miljarder kronor går till havererade projekt som Nuteks chef Sune Halvarsson och analytikern Tore Englén beskriver på DN debatt idag, är inte rimligt. Fast det handlar inte om några direkta kostnader, utan en samhällsekonomisk uträkning över hur stora intäktsbortfallet är, pga att investeringarna inte är genomförda.
Jag minns diskussionerna om en bro mellan Gotland och Fårö. Samhällsekonomiskt skulle den gå med en väldig vinst. Detta berodde till viss del på vad tillfrågade värderade att slippa färjan och komma fortare över sundet, (vilket värderades väldigt högt av män i yngre medelåldern). Undrar om de verkligen hade betalt dessa belopp om bron hade byggts. Det tycker jag är ett dilemma med de samhällsekonomiska kalkylerna, de bygger ofta på vad vi kan tänka oss värdet av och sällan på människors reella betalningsvilja.
Andra bloggar om: samhällsekonomiska kalkyler, vägbyggen, infrastruktur, intäktsbortfall
Öresundsbron går, som jag förstår, faktiskt ganska bra. Första åren gick det trögt, men nu har pendlingen kommit igång.
Det är precis som du säger, varken vanligt folk eller experter vet egentligen hur stort värdet “att komma till andra sidan” är. I fallet Öresund visade det sig att det värdet var högt, vilket inte många trodde. För att en svensk ska kunna avgöra om det är värt att jobba på danska sidan måste han ju göra en ganska djup analys av situationen, och det kan man ju knappast vänta sig att han gör om inte bron redan är byggd. Då är det mer sannolikt att han svarar med en förutfattad åsikt, och det säger ju egentligen inget alls.