Tänkte ge mig på “365 foton 2010″

Läs med webReader

Tycker twitter är roligt, ibland kan det tyckas att det babblas en massa onödigheter, men mellan det trevliga småpratet så dyker det upp lite spännande saker. Det är såna saker som jag antagligen inte skulle stött på, om jag skulle avstå från att twittra.

Idag skrev t ex @citronodlingen 365 foton på ett år: Första bilden http://bit.ly/83vghR ” och naturligtvis var jag tvungen att kolla, jag är så barnsligt förtjust i fotografier. Jag hamnade på hennes trevliga blogg, Livet på Citronodlingen.

Det visade sig att hon är med i en slags fototävling, 365 foton 2010.

Sagt och gjort, nu tänkte jag helt sonika ta och anmäla mig själv, kan bli till lite inspiraton för att dels fotografera och dels även för att få igång denna nästan utdöda blogg :)

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

“Tal till Setteman på 65-årsdagen 11.10.1950″

Läs med webReader

Idag har jag rotat runt bland papper, jag letar efter journalen som skrevs då min dotter föddes. Jag hittade den inte. Däremot så hittade jag något helt annat.
Min mamman gick på Poppius journalistskoladå hon var drygt 20 år.
Hon blev god vän med Set och Goll (Goll hette egentligen Ebba). Set Poppius var grundaren av skolan. Jag träffade dem ofta som liten och eftersom de då de bodde precis predvid min skola, hände det att jag gick upp och hälsade på. De var otroligt snälla och rara.

Nu bland alla papper som jag sparat från min mamma, hittade jag idag Golls tal till “Setteman” då han fyllde 65 år. En väldigt vackert tal tycker jag och eftersom det är 59 år sen och att jag har svårt att tänka mig att Set eller Goll skulle ha något emot det, så skriver jag ner hela talet här.

Läs och njut!

Tal till Setteman på 65-årsdagen 11.10.1950
Ord blir alltför små och alltför tomma
så jag tar till hjälp en blomsterkrans.
Här är romantikens blåa blomma,
som förlänar livet sagans glans.

Här är Kaerlighedens röda rosor,
som har trivts så bra i vår rabatt.
Kanske för de sluppit hårda glosor
och fått dagg av gråt och sol och skratt.

Trofasthetens torra eterneller
är ju inte blommor à la mode.
Nån lyster har de inte heller,
men de spirat upp ur ädel sådd.

Tacksamhetens skimrande cyklamen
av din godhet ständig näring fått.
Om det fanns i hänsyn en examen
skulle du den klara mer än flott.

Med vad ser jag? Allra längst härinne
döljer sig en ljuv förgätmigej,
blek och charmfull som ett ungdomsminne.
Jag vill bara säja – den är ej från mej.

Må så blomstern kring din kära panna
ge ditt unga gamla hjärta tröst.
Mycket har förgått, men mycket än skall stanna
och förgylla din silverhöst.

Här hittar du kanske andra som skrivit om: , , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Nu har jag installerat WP-flickr

Läs med webReader

Lite kul med dessa #wpfika för idag har skati visat mig hur bra det kan bli om man installerar pluginet WP-flickr, nu kan jag välja bilder direkt från mitt flickr.

Väljer fart och fläkt bilden på Allan och Baloo.

Full fart på Allan

Här hittar du fler bloggare som skriver om: , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Ledning och styrning det viktigaste för en bra skola

Läs med webReader

Igår på DN debatt Carin Jämtin gruppledare för socialdemokraterna i Stockholms stad om att kapitalisterna inte ska få tjäna pengar på offentlig vård och omsorg och idag skriver sex stycken socialdemokratiska kommunpolitiker från Stockholms län om att vi måste sluta motarbeta friskolorna.

I grunden är jag emot att “kapitalister” ska få göra vinster på offentlig finansierad verksamhet och lägga pengarna “egen ficka” dvs bli rika på “mina skattepengar”.

Det som gör det hela så problematiskt är människors olika drivkrafter, vissa drivs av en inre övertygelse andra av pengar (och så en hel del andra krafter) samt samhällets icke oändliga resurser.

Visst finns det både bra och dåliga skolor (och vårdinrättningar med för den delen) drivna i offentlig regi, precis som det finns bra och dåliga icke offentligt drivna.

Att resurserna ska fördelas efter behov helt klart och friskolor ska ha samma krav och villkor som de offentligt drivna. Dessutom inte minst viktigt, ska friskolorna vara öppna för insyn. Dvs de företag/organisationer/kooperativ etc som drivs med offentliga medel, ska omfattas av offentlighetsprincipen och dess regeleverk även de, utan undantag.

Tror inte att resurserna alltid är det största problemet (även om även det naturligtvis är av central betydelse) utan det är styrningen och ledningen av våra skolor.

Skolor ska inte heller få privatiseras för sakens skull, i tron att privata driftsformer alltid är bättre, för så är det absolut inte. Det finns även de som arbetar inom den kommunala skolan som tycker att de drunknar i administrativa pålagor, byråkrati och segdragna beslutsgångar, vilket gör att personal hellre jobbar i en friskola därför att där slippa alla pålagor. Finns det några lösningar inom den kommunala skolan för att förenkla?

Jag tycker dock att det mest är intressanta är hur ska vi gå tillväga för att få skolledningar att driva och utveckla våra skolor enligt de övergripande mål som politikerna beslutar om och hur ska kvalitétskontroll och uppföljning ske? Det är ändå ledningen för en skola som sätter dess prägel och i allra högsta grad avgör om det är en bra eller dålig skola.

Eftersom jag inte tror att mer resurser automatiskt ger en bättre skola, utan att det är styrning och ledning av skolorna som är det mest centrala, så är frågan, vilka olika åtgärder behöver göras för att få de bästa skolledningarna? (Och dessutom klara av att behålla dem.) För jag tror att det är nyckeln till att få de bästa skolorna.

Spännande är, att det inte finns bara ett svar på frågan eftersom vi alla har olika drivkrafter inom oss.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

I S:t Petersburg mötte jag Neva och Gorbatjov

Läs med webReader

Neva

DN skriver idag om S:t Petersburg, en av mina favorit städer. Första gången jag var där, 1980 så hette staden Leningrad, och det var en skolresa dit för de som läste ryska. Jag läste inte ryska, men jag lyckades pga att det inte blivit någon ryska grupp i min årskull och jag redan anmält mig till resan, få stipendium. (Fick året därpå även stipendium för att åka till Paris.)
På många sätt en fantastisk resa, en reseledare som var några år äldre, höll oss inte riktigt reda på oss. En av nätterna var vi ute och festade. När vi sen skulle ta oss tillbaka mitt i natten till hotellet så gick det inte. Alla broarna över Neva var uppfällda. Vi fick vandra omkring kanske i en timme innan vi kom över bron med en taxi.

Sen dess har jag varit många gånger i S:t Petersburg. I mitten på 1990-talet var det ingen rolig stad att besöka, det gick inte att gå på gatorna hur som helst och restaurangerna vi besökte tog bara emot förbeställningar och dörrarna var låsta. Det var vakter med skyddsvästar i stort sett i varje gathörn.

Den senaste gången jag var där, för ett par år sen, så var S:t Petersburg som vilken stad som helst att vandra runt i.

En av gångerna, tror det var den tredje gången besöket, jag hade då inte besökt staden på ett antal år. Jag landade på flygplatsen och fick vänta 2½ timme innan jag kom igenom passkontrollen. Den förbeställda taxibilen väntade. Han körde mig till den konferens jag skulle besöka och lämnade av mig vid Mariinskijteater. Där stod jag, såg ingen konferens, hade heller inget telefonnummer till dem jag skulle träffa. Efter några minuter dök taxichauffören upp, han insåg att han måste ha fått fel plats vid beställningen. Det var till Mariinskijpalatas jag skulle till. Han fick bra med dricks.

Trots att jag har många minnen från resorna dit, är kanske ändå den starkaste minnet, den gången jag träffade Michail Gorbatjov, han var verkligen trevlig och vi samtalade bland annat om hans tid i Komsomol och en hel del annat, Marina till höger på bilden nedan var vår tolk (henne kan jag varmt rekommendera), jag läste aldrig någon ryska.

I samtal med Gorbatjov

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

En testbild för att kolla mallen

Läs med webReader

Om jag skriver text ovanför, hur ser det då ut?

Bryggträff

Eller om jag skriver under bilden, hur blir texten då. Tycker ändå lite om den enkla mallen :)

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Pappas brev från Iran, det var för 30 år sen.

Läs med webReader

Brev jag fick för 30 år sen, då min pappa fotograferade valet i Iran på uppdrag av Dagens Nyheter, jag har skrivit om det tidigare, men lägger in det igen. Årets val 2009, all gläjde och lycka innan valresultatet presenterades och nu så mycket sorg och oro.

Hej Lena
Jag hoppas att Du mår riktigt bra och har det gott. Här är det lugnt – i alla fall på ytan – vädret är fint så jag klagar inte.
Hoppas det klaffade med pengarna i garderoben. XX skulle ev sända hyran till dig också – han hade inga pengar när jag träffade honom och jag hade bråttom till flyget. Sätt in pengarna på din postsparbanksbok så har Du till hands när det verkligen behövs.
Vi har inte bestämt ännu när vi kommer hem, men i alla fall är vi kvar ännu en vecka.
Im0rgon är det “val” här så då blir det väl lite bråk och jobbigt, eftersom jag måste både framkalla kopiera och telefota själv.
Det man annars mest lägger märke till är alla småkillar. Det verkar vara mellanstadiegrabbar som skolkar från skolan, med automatvapen som dräller omkring – inte bara på gator och torg utan även inne i vestibulerna på lyxhotellen. Ibland tappar dom hela bössan men för det mesta är det bara ett magasin eller patronbälte som man hör smälla i golvet – som ofta på hotellen här är av marmor.
Tur att man har svenskt pass och inte amerikanskt -ryskt -engelskt för att inte tala om vilket hat man här har mot Egyptier och Israeler.
Igår var jag i Qom och såg Ayatollah Emam Khomeini som stod på tak – uthustak – och välsignade alla de tusentals människor som kommit dit för att få se honom. Utan att säga ett ord stod han där och höjde – och sänkte händerna över den jublande folkhopen. Själv stod jag på taket mittemot – endast en liten gränd emellan – och plåtade så när jag skulle upp på taket jublade alla och kanske det värsta en del tyckte mer om min kameror än om den store mannen och vände sig om och glanade upp i min kamera. Nu får ingen längre gå upp på det taket längre vilket den store “livvakten” med både pistol och automatbössa i fortsättningen kommer att se till. Men när jag skulle ner från taket låtsades jag bli rädd för höjden och visade detta med att darra på knäna – ett öronbedövande jubel utbröt när jag sedan hoppade ner.
Chauffören döpte mig sedan till Ayatollah Nilsson.
De skolkande mellanstadiepojkarna som inte drällde omkring med bössor roade sig med att skjuta prick på porträttet av förre Kungen och drottningen. Nåja bara med luftpistol förstås. Att man som kristen inte får gå in i den heliga moskén fick jag snabbt veta när jag vänligen men bestämt blev utkastad och man visade mig skylten där det stod att otrogna inte fick gå in ej heller fotografera.
Slut för idag Stor kram Pappa Stig

Pappa Iran 1979

Läs även andra bloggare om: , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

En vecka kvar till EU-valdagen

Läs med webReader

Tycker det är trist när det blir hårda och inte speciellt relevanta tongångar mellan  partier som ställer upp i EU-valet. Det gagnar inte mycket debatten om de olika politiska ståndpunkterna och väljarna blir inte mycket klokare. Nu är det en vecka kvar till valdagen och det är en viktig vecka.

När det gäller röstsedlar, så har socialdemokraternas valsedlar inte så sällan  blivit utbytta mot andra, i mitt tycke mindre trevliga partiers valsedlar. Det är inte okej, det är inte heller okej att något partis valsedlar inte finns att tillgå, det är inte demokrati varken om det är ett stort eller litet parti.

För egen del, så skulle jag inte kunna rösta på ett enfrågeparti. Svårt att se vilken fråga som skulle kunna vara så viktig, att alla andra blev oviktiga. När det gäller Piratpartiet så vet man ju inte var de hamnar just i andra frågor. Vet inte heller vad som skulle kunna få mig att rösta på ett annat parti än socialdemokraterna, om jag ser till helheten (visst finns det en eller annan fråga som jag inte delar åsikt om).

Till den socialdemokratiska partikongressen 2005 skrev Stockholms arbetarekommun en motion som handlande om upphovsrätten visavi patenträtt. Det var då en het fråga om rätten att kunna ta patent på en “text”  som till exempel behövs för en viss funktion i en applikation. Det fanns lobbygrupper som försökte påverka besluten i EU, från bägge hållen.

Kan man ta patent på en “text”? Det tyckte jag inte då och det tyckte inte heller socialdemokraterna i Stockholm, i dessa fall måste det vara upphovsrätten som gäller. Det var för fyra år sedan och det känns i den nuvarande debatten om upphovsrätt och fildelning redan gammalt.

Jag hoppas att vi som socialdemokrater kommer klara av att ha debatten levande både inom och utom partiet om hur vi ser på framtidens möjligheter. Tror, eller snarare är jag övertygad om, är att om fyra år kommer vi kunna titta tillbaka och se att utvecklingen återigen gått framåt och vi som är socialdemokrater är med och har gjort skillnad på ett positivt sätt. Jag tror på öppenhet och jag är anhängare av och tror på, att det är tillsammans som man kan uppnå underverk som alla kan ta del av.

Läs även andra bloggare om: , , , , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Några bilder från 1 maj

Läs med webReader

I år började vi 1 maj lite annorlunda, besökt pappas grav innan demonstrationen. Förr när han levde, hade vi en tradition att efter demonstrationen så firade vi hans födelsedag. Att besöka graven 1 maj var nu första gången och det kändes faktiskt bra att plantera lite blommor. Pappa älskade allt som blommade.

Vid pappas grav

Sen blev det dags för demonstration, som vanligt gick Socialdemokraternas tåg från Humlegården till Norra Bantorget. Eftersom jag alla år sen 2004 fotograferat uppe från Folkets Hus så kunde jag i år konstatera att det var mer folk på torget än de senaste åren. Så det som många trodde, att folk skulle stanna hemma, det stämde inte alls. Dessutom så måste jag skriva och det inte bara för att jag är en lojal partiarbetare, att Wanja Lundby-Wedins tal var inte bara bra, utan oerhört bra. Jag tyckte att hon klarade det alldeles utmärkt.

Socialdemokraternas flickr kan du se fler bilder från 1 maj demonstrationer.

Läs även andra bloggares om , , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Vårtecken

Läs med webReader

Vår humla

Läs även andra bloggare om ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • TwitThis
  • Google
  • del.icio.us
  • Tumblr
  • Pusha
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!