Det känns lite tungt att jag är delaktig till den förgiftade botten som finns i en och annan småbåtshamn. DN skriver idag om att trots ett långvarigt förbud, så har “TBT tillkommit under senare tid”.
I och för sig, även om det inte är någon tröst, så har jag inte använt någon båtfärg de senaste 20 åren. Innan dess så ströks det på flera lager på segelbåten.
Dessutom minns jag hur vi hanterade soporna när jag var liten och vi var ute på sjön. Några stenar i påsen och ner i havet. Eller ölburkarna som på den tiden (60- och början av 70-talet) knögglades ihop och slängdes överbord.

Nu sorterar jag det mesta och slänger i olika fraktioner. Motorbåten kommer inte att strykas med någon giftig färg.

Det känns som jag bättrat mig lite. Undrar över vad det är jag gör idag, som om 20 år kommer visa vara miljöförstörande och farligt. De elektroniska grejerna tror jag ligger risigt till och det borde jag skärpa till mig redan nu.

Här kan du läsa mer om: båtgifter, sopor, sjöliv, miljöförstöring