I lördags fick jag uppleva “livet på landet” mer som det “riktiga livet på landet”. Bonden på Södra Enby hade bjudit in barn och vuxna på den årliga betessläppet, dvs den stora dagen på året då korna släpps ut på grönbete efter ett ha stått i ladugården under vintermånaderna. Dessutom fick vi se kalvar, tjurar och för dagen även mjölkbilen som kom för att hämta mjölken.

Korna travade ut en efter en och ibland i klunga. Några av dem stannade upp och bligade på oss människor som stod och tittade storögt på de glada korna. De var alla mjölkor och juvern var otroligt stor på de flesta av dem.

Alla korna tågade förbi för att sedan sprida ut sig på betesängen. De såg väldigt glada och harmoniska ut där de strövade omkring.

Bonden och hans familj hade bullat upp med hembakt, kaffe och saft och vi fick sitta på höbalar.

Mjölkbilen kom då vi var på gården, det var nog första gången jag fick se en tankbil på nära håll. Om jag uppfattade det hela rätt så rymde tanken 2300 liter mjölk. Ett prov tas på mjölken i cisternen och skickas till ett laboratorium för analys.

Allan besökte kalvarna, han fick sig en rejäl slickpuss. Bilden är lite suddig, för jag ville inte skrämma upp dem med blixten. Kalvarna och sedemera kvigorna får samma namn som sin mamma, det som skiljer dem åt är numret.

Kor har inga framtänder i överkäken, de biter av gräset med sin starka tunga. Kalven tas bort från sin mamma efter två dagar. De blir matade med råmjölken och sen ytterligare ett par månader med mjölk innan de börjar äta “vanlig mat”. Hornen tas bort på kalvarna ganska så omgående.

Tjurarna stod kvar i ladugården och Allan var faktiskt lite rädd för dem.

När vi åkte från Södra Enby så stod några kossor och tittade på oss. En av dem hade kvar ett av sina horn.

På väg till Granngården dit vi skulle för att köpa hundmat och lite annat samt göra ett förarbyte (det var dags för mig att få övningsköra) så sprang ett rådjur över vägen.

Andra bloggar om: livet på landet, betessläpp, kor, kalvar, mjölkbil, bonde, juver, Allan